nu har det kommit  en drös nya vampyrböcker som skall försöka fylla gapet efter Twilight. Vampire Academy är en av dessa serier, som jag egentligen tycker det är lite synd har satts i det facket. Den första boken, Törst, som kom ut för några veckor sedan, handlar om de två tjejerna Lissa och Rose som går på St Vladimirs skola. Jag förstår egentligen inte varför man har döpt serien till Vampire Academy för det finns faktiskt inte några vampyrer i vanlig bemärkelse i den här serien och skolan de går på heter ju inte alls så. Det tar ett tag innan man får förklarat för sig hur dystemet i boken är uppbyggt. Det finns något som kallas för dhampirer och moroi. Moroi är helblod medan dhampirer är en korsning mellan människor och moroi eller dhampirer och moroi. Dhampirer kan inte själva få barn med varandra eller med människor utan behöver moroi för att kunna fortsätta existera. De flesta moroi vill dock fortsätta leva tillsammans med andra moroi och få ”äkta” moroibarn. Detta gör dock att de allra flesta dhampirer väljer att utbilda sig till beskyddare av moroi. En sorts bodyguards. Utan moroi –inga dhampirer. Det är nämligen så att det finns en sorts väldigt ondsinta moroi, strigoi. Det är moroi som valt att gå över till den onda sidan och en gång har tömt en människa på allt blod. Strigoi förlorar all sin ursprungliga personlighet och är endast ute efter att döda moroi.

Ja, på denna skola går Rose som är dhampir och Lissa, hennes bästa vän, som är moroi. De har ett speciellt band som ingen känner till. Rose kan känna Lissas alla tankar. Dessutom har Lissa en speciell egenskap hon också, som de gör allt för att hålla hemlig.

Ärligt talat är det här faktiskt mer spännande än de låter. Det är något okänt som är ute efter Rose och Lissa och förutom dessa problem har de även alla vanliga problem som man kan ha som tonåring när man går i skolan. De kämpar mot ryktesspridning, taskiga klasskompisar och en del romantiska trubbel. Det blir inte stor litteratur och det är inget jag förmodligen kommer att fortsätta följa men det är helt ok, och lite småtrevlig vampyreskapism i höstmörkret är ju inte fel. Kommer definitivt ge det till ”vampyr-tjejerna” på skolan.

nu har det kommit  en drös nya vampyrböcker som skall försöka fylla gapet efter Twilight. Vampire Academy är en av dessa serier, som jag egentligen tycker det är lite synd har satts i det facket. Den första boken, Törst, som kom ut för några veckor sedan, handlar om de två tjejerna Lissa och Rose som går på St Vladimirs skola. Jag förstår egentligen inte varför man har döpt serien till Vampire Academy för det finns faktiskt inte några vampyrer i vanlig bemärkelse i den här serien och skolan de går på heter ju inte alls så. Det tar ett tag innan man får förklarat för sig hur dystemet i boken är uppbyggt. Det finns något som kallas för dhampirer och moroi. Moroi är helblod medan dhampirer är en korsning mellan människor och moroi eller dhampirer och moroi. Dhampirer kan inte själva få barn med varandra eller med människor utan behöver moroi för att kunna fortsätta existera. De flesta moroi vill dock fortsätta leva tillsammans med andra moroi och få ”äkta” moroibarn. Detta gör dock att de allra flesta dhampirer väljer att utbilda sig till beskyddare av moroi. En sorts bodyguards. Utan moroi –inga dhampirer. Det är nämligen så att det finns en sorts väldigt ondsinta moroi, strigoi. Det är moroi som valt att gå över till den onda sidan och en gång har tömt en människa på allt blod. Strigoi förlorar all sin ursprungliga personlighet och är endast ute efter att döda moroi.

Ja, på denna skola går Rose som är dhampir och Lissa, hennes bästa vän, som är moroi. De har ett speciellt band som ingen känner till. Rose kan känna Lissas alla tankar. Dessutom har Lissa en speciell egenskap hon också, som de gör allt för att hålla hemlig.

Ärligt talat är det här faktiskt mer spännande än de låter. Det är något okänt som är ute efter Rose och Lissa och förutom dessa problem har de även alla vanliga problem som man kan ha som tonåring när man går i skolan. De kämpar mot ryktesspridning, taskiga klasskompisar och en del romantiska trubbel. Det blir inte stor litteratur och det är inget jag förmodligen kommer att fortsätta följa men det är helt ok, och lite småtrevlig vampyreskapism i höstmörkret är ju inte fel. Kommer definitivt ge det till ”vampyr-tjejerna” på skolan.